Den stora stadsflytten som pågår i Kiruna har nog inte undgått någon. En större del av staden ska successivt förflyttas, då expandering av malmgruvan pågår.
Omkring 6 000 invånare behöver flytta när LKAB, som bedriver gruvdrift i området, behöver expandera sitt gruvområde för att fortsätta sin brytning i marken. Det område som berörs omfattar cirka 3 000 bostäder samt 450 000 kvadratmeter offentliga och kommersiella lokaler. År 2035 planeras den nya stadskärnan, som placeras 3,5 kilometer sydöst om den nuvarande, vara fullt utvecklad och den gamla avvecklad. Eftersom ingen gruvbrytning sker under platser där det vistas eller bor människor måste bebyggelsen flyttas undan då gruvverksamheten utökas.
Peter Fredriksson, huvudprojektledare hos Kiruna kommun.
Mer effektivt nyttjande av ytor
Peter Fredriksson är huvudprojektledare hos Kiruna kommun och har huvudansvaret för att helheten kring de nya byggnaderna blir bra.
– De samhällsfunktioner och de byggnader som försvinner på grund av gruvdriften ersätts till viss del ekonomiskt av LKAB, så vi kan bygga upp det på nytt igen på den nya platsen. Trots det går Kiruna kommun, Tekniska verken och Kirunabostäder in och satsar uppemot fyra miljarder kronor på att bygga upp den nya staden, förklarar han.
En av Peter Fredrikssons uppgifter är att se till att de nya byggnaderna har hög nyttjandegrad. Det innebär bland annat att istället för att bygga en ny aula i gymnasieskolan, har eleverna fått tillgång till större lokaler i Kulturhuset, vilka annars skulle stå tomma dagtid.
– Vi har under hela planeringen av de nya byggnaderna sett över hur lokalerna används. Dels handlar det om att få ut så mycket som möjligt för den ekonomiska investeringen vi gör, men också om att få en levande stad med mycket folkliv istället för tomma ytor. Vi vill ha en miljö- och funktionsmässigt smart stad där verksamheter kombineras i gemensamma lokaler, vilket ger både samordningsvinster och kostnadseffektivitet ur driftssynpunkt, berättar Peter Fredriksson.
”Det fanns ett renoveringsbehov”
På den gamla platsen som nu lämnas är det större delen av centrum, Bolagsområdet, järnvägsområdet samt delar av Östermalm och Norrmalm som kommer att påverkas. De äldre byggnader som anses ha ett högt kulturellt värde försöker man flytta på, men många byggnader blir rivna och ersatta med nytt. Flera kommunala verksamheter, bland andra simhallen och stadshuset, får nya byggnader och flera kvarter bebyggs med bostäder och kontor. En ny avfallsanläggning ska även etableras.
– Det har inte byggts något i Kiruna på säkert 50 år, så flertalet byggnader var ändå i behov av renovering. Nu passar vi på att höja standarden och förbättrar energi- och miljövärdena när vi ändå bygger nytt, säger Peter Fredriksson.
En mer levande stad
Det är inte bara i den nya stadskärnan som det investeras, friluftsområdet Luossavaara Matojärvi utvecklas också. Den gamla marken ska förvandlas till parkliknande områden, så kallade gruvstadsparker. Visionen är att skapa en mjukare övergång mellan staden och gruvan så att ingen ska behöva bo direkt intill ett industriområde.
I skrivandets stund har det nya centrumet börjat ta form med tio omkringliggande kvarter med bostäder och kontor samt en handelsgata med butiker. Här står även Kiruna Stadshus som blev klart för två år sedan. Staden kommer att byggas tätare, med kortare avstånd och nära till allt.
– Vi har tidigare haft stora avstånd mellan allt. Nu hoppas vi på att samla allt liv lite mer centralt och på så sätt skapa en mer levande stadsmiljö, berättar Peter Fredriksson.
Positiva tongångar trots stråk av sorg
Hösten 2022 ska nya centrumet och de kringliggande kvarteren vara färdigställda och de butiker som vill flytta in i sina nya lokaler ska kunna göra det.
– Handelssektorn välkomnar förändringen. De får nya, fräscha lokaler som är bättre anpassade för deras verksamhet. Det är mer det känslomässiga, nostalgiska som lägger sordin på situationen. För våra äldre invånare är ju situationen som så att deras hemmakvarter försvinner. Men överlag tycker jag det är en god stämning, menar Peter Fredriksson.
– Särskilt sedan LKAB tillkännagav att de nu satsar ännu mer på framtidens gruvdrift med noll koldioxidutsläpp. Det har verkligen kommit som ett positivt besked, lägger han till.
Elektroskandia levererar brett
Elektroskandia har under stadsförvandlingen varit med och levererat elmaterial till projekten.
– Förändringen som pågår i Kiruna innebär för oss en strid ström av projekt, där vi har fått vara leverantör inom el. Själva arbetsbeskrivningen är inte annorlunda från vad vi alltid gör, där vi tack vare vår bredd kan leverera en helhet, skillnaden här är att det har rullat på med nya projekt hela tiden under en lång period. Det har självklart stärkt vår ställning lokalt och bidragit till att vi har rekryterat ytterligare personal för att bibehålla vår höga servicenivå, berättar Christoffer Åkerblom, chef för Region Nord hos Elektroskandia.
En pågående process
Något slutdatum för stadsomvandlingen finns inte. Allt beror på hur miljön förändras i takt med att gruvdriften fortgår, berättar Peter Fredriksson.
– Ju djupare de gräver ju mer sjunker marken, enkelt förklarat. Det är en utveckling som vi och LKAB hela tiden följer noga och agerar därefter. Om hundra år kan det hända att vi får flytta igen. Utmaningen ligger i platsen, där marken är statlig och omgivningen består av naturmark, full av mineraler. Det är långsamma processer när en förändring ska ske och många faktorer, såsom renskötsel och andra riksintressen, att tas hänsyn till. Man flyttar inte en stad i en handvändning. Men i dagsläget bygger vi upp en helt ny stadsdel med ambitionen att den ska bli ännu bättre, ännu vackrare och ännu mer hållbar för en lång tid framöver.
Text: Sara Schröder Bild: Kiruna kommun