Lås och säkerhetsbranschen går som tåget med en enorm efterfrågan på sina produkter och tjänster. Men det finns mörka moln på himlen som skymmer framgångens sol. Ett skriande behov av kompetensförsörjning riskerar att lägga krokben för hela framgångssagan. Det menar Håkan Dosé, ordförande för Sveriges Lås och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR.

Vilka är SLR, Sveriges Lås och Säkerhets­leverantörers Riksförbund, i dag?
– När förbundet grundades 1955 var det över 150 medlemsföretag som i huvudsak var mindre familjeföretag. Syftet med ett branschförbund var att tillvarata de små företagens intressen, skapa kraft bakom gemensamma frågor och kunna driva opinion. Då låg företagens fokus i huvudsak på lås och nycklar. I dag har en enorm digitalisering skett inom branschen, där många nya produktområden har tillkommit. Nu erbjuds expertis inom hela säkerhetssystem och digitala lås med produkter som kameror, passersystem och larmfunktioner.

– Vi ställer höga krav på medlemskapet. Alla våra medlemmar måste ha en ansvarig person med mästarbrev. Det finns även krav på hög säkerhet i före­tagets lokaler och de måste kontinuerligt kompetens­utveckla sin personal, något vi kontrollerar med jämna mellanrum. Att vara medlem i SLR är en kvalitetsstämpel och då måste våra medlemmar leva upp till det vi lovar slutkunden. 

Hur mår branschen?
– Väldigt bra. Det är en mycket välmående bransch. Marknadsbehovet är så stort att våra medlemmar inte hinner möta efterfrågan.

Om efterfrågan hos kunderna är stor – hur ser det ut med nyrekrytering av kompetens?
– Det finns ett enormt kompetensförsörjnings­behov i branschen. På vårt förbund jobbar 1,5 person med frågan på heltid. För oss är det den största fokusfrågan.

– Dels handlar det om att lyfta lås- och passerteknik på industritekniska gymnasieutbildningarna. Vi gör vårt bästa för att sprida information genom att bland annat närvara på gymnasiemässor, besöka skolor på informationsträffar och driva egna kampanjer. Men det handlar om att höja statusen på praktiska yrken. Det är en samhällsfråga där inställningen till dessa yrken behöver förändras. Vi behöver informera elever, men även föräldrar, om att studenter får jobb direkt efter avslutad utbildning.

– Vi jobbar även med påverkans­arbete för att ta fram olika lärlingsmodeller där eleven kan få lön direkt när de går ut i praktik. De insatser som gett bäst utfall är de vuxenutbildningar som erbjuds i samverkan mellan oss och olika utbildningsföretag. De utbild­ningarna vänder sig till yrkesverksamma som vill skola om sig eller bygga på en grundkunskap.

Hur har yrket förändrats under åren?
– I dag sker en kontinuerlig kompetensutveckling av branschen för att den alltid ska vara i framkant och ha kunskap om den senaste tekniken inom området. Det kommer ständigt ut nya produkter på marknaden. Utöver det så kräver dagens produkter en helt annan grad av service än vad som krävdes förr. Digitala system behöver kontinuerligt uppdateras för att säkerheten ska hållas hög, vilket kräver enormt mycket mer service och underhåll än vad ett gammalt nyckellås gör.

Vad efterfrågar kunderna i dag?
– Under de senaste åren har allt fler av de mindre familjeföretagen blivit uppköpta av några större aktörer, vilket har ritat om företagskartan i branschen. I dag är 42 procent av våra medlemsföretag ägda av en större aktör eller ingår i en stor konstellation. Kunderna är också i större utsträckning nationella, där samma system ska användas genomgående. En klädvarukedja vill ha samma service för alla sina butiker och då krävs det en annan kapacitet än vad det lokala familjeföretaget kan erbjuda. Kunderna vill dessutom ha en och samma kontaktperson för allt som har med lås och säkerhet att göra.

Vad innebär den nya företagskartan för er som förbund?
– Utmaningen för oss ligger i att tillgodose alla våra medlemmars behov. De större koncernerna ställer ökade och andra krav på medlemsnyttan jämfört med våra mindre medlemsföretag. Viktigt för SLR är att arbeta för medlemsnyttor som gynnar både de mindre och de större medlemsföretagen.

– Än så länge har ingen lämnat, skratt. Vi har enga­gerade medlemmar som är stolta över att vara en del av oss. Vi hjälper dem att bibehålla en hög nivå på kompetensen genom alla våra utbildningar och kontroller av medlemsföretagen och vi kämpar för att skapa de bästa förutsättningarna för dem, både var gäller kompetensförsörjningen och förtroendet för branschen i samhället.

Berätta om din bakgrund och hur du hamnade hos SLR.
– Jag är senior i sammanhanget och har sedan 1985 jobbat i mitt eget företag där huvuddelen av mina kunder var medlemmar i SLR. När jag skulle gå i pension fick jag frågan att bli ordförande för Riksförbundet. Jag tvekade då jag själv inte var medlem, men det var just det som behövdes, fick jag höra. Så för två år sedan blev jag vald till ordförande. Jag trivs jättebra och lär mig nya saker varje dag.


Vilka större utmaningar ser du framåt?
– Vårt förbund är en del av Föreningen Säkerhetsbranschen, en paraplyorganisation som driver viktiga opinions­frågor. En fråga handlar om möjligheten för vår bransch att göra bakgrundskontroll på sina anställda. Det är inte helt enkelt i dag. Vi hävdar att det är av största vikt att personal som ska jobba med andra företags och privatpersoners säkerhetsinstallationer ska kunna bakgrundsgranskas och arbetsgivaren ska ha rätt att få ett utdrag ur belastningsregistret.

– Vi behöver även få kunden att förstå vikten av att anlita auktoriserade lås- och säkerhetsföretag. På samma sätt som du ser till att använda en hantverkare med rätt certifieringar vid en badrumsrenovering, bör du använda ett lås- och säkerhetsföretag med rätt kompetens.

– Ytterligare en fråga vi jobbar med är regelverket kring kameraövervakning. Efterfrågan hos kunderna är stor och kompetensen i branschen finns, men vi hindras av regelverk. Där vill vi hitta en lösning som både gynnar branschen och värnar den personliga integriteten.

Hur ser du på branschens framtid?
– Branschen har alla möjligheter att gå en ljus framtid till mötes. Men ett stort orosmoln är kompetensförsörjningen som måste lösas. Statusen på praktiska utbildningar och hantverksyrken behöver höjas i samhället. I dag är dessa utbildningar högteknologiska, men vi når inte fram med informationen. Det är något som måste lösas.

Text: Sara Schröder