Energimyndigheten har tagit fram en rapport som är ett intressant inspel kring hur vårt framtida energisystem kan komma att utveckla sig. Utredningen har skissat upp fyra olika scenarier om möjliga framtider för energisystemet.
Energimyndigheten arbetar normalt på regeringsuppdrag, men inte i det här fallet.
– Det var vår generaldirektör Erik Brandsma som gav oss uppdraget att vi behövde titta på framtiden på lite nya sätt, säger Åsa Tynell, projektledare på Energimyndigheten. Ofta blir det en snäv diskussion när man pratar om energifrågor och framtiden. Det blir fokus på olika sätt att producera el. Här ville vi sätta energi i ett större sammanhang och tänka bredare och friare och vad som kan bli utfallet beroende på samhällsutvecklingen.
Olika energislag och användning
Arbetet påbörjades 2013 med att man gjorde en nulägesanalys och året efter startade arbetet med scenariedelen där målet var att beskriva upp fyra olika möjliga framtider vad gäller samhällsutvecklingen och framtidens energisystem efter 2020 mot 2050.
– I Fyra framtider har vi arbetat med scenarier för att föreställa oss hur framtidens energisystem kan komma att se ut, beroende på vad samhället tycker är viktigt när det gäller energi. Vi har kallat framtidsbilderna Forte, Legato, Espressivo och Vivace, säger Åsa Tynell.
I de olika scenarierna kommer energin som används från olika energislag och används på olika sätt. Även hur stor energianvändningen är skiljer sig. Gemensamt är att energi inte är en isolerad fråga utan sammanlänkad med alla delar av samhället som hur vi bor, vad vi arbetar med och hur vi organiserar vårt samhälle.
– I arbetet byggde vi upp fyra världar med olika energisystem. Vi tog också med omvärldsfaktorer som till exempel global uppvärmning, befolkningstillväxt etc. säger Åsa Tynell och fortsätter:
– Vi har varit 10 personer i projektgruppen men totalt har ett 30-tal medarbetare på Energimyndigheten varit inblandade i arbetet.
Elen allt viktigare
Några av slutsatserna i Fyra framtider är att samhällsplaneringen påverkar framtidens energianvändning – samordnad planering av infrastruktur och bebyggelse är av största vikt. Sverige har stor potential för elexport – vi har goda förutsättningar för att producera el med låga utsläpp och till låga kostnader. Transportsektorn knyts starkare till andra energisektorer i och med ökad elektrifiering av fordonsflottan, etablering av elvägar och ökad användning av biodrivmedel. Forskning och innovation för en globalt hållbar framtid är en grundförutsättning. FN:s globala hållbarhetsmål hänger starkt ihop med energisystemets utveckling – i utredningen beskrivs fyra olika spår och de visar tydligt hur utvecklingen påverkar möjligheten att uppnå FN:s hållbarhetsmål i Sverige till 2030.
– Andelen el ökar i alla våra fyra scenarier och elen kommer bli allt viktigare för varje år. Hur elen sen produceras kommer däremot att skilja sig beroende på hur framtiden blir, säger Åsa Tynell.
Den 28 april 2016 presenterades rapporten för Energikommisionen och mitten av maj var det extern lansering. Målgrupper har främst varit politiker, men även andra aktörer inom energisektorn, näringsliv, studenter med flera.
– Utredningen har fått ett större genomslag än vi hoppats. Vi har under hösten hållit ett 40-tal föredrag och Fyra framtider har hittills presenterats för över 1000 personer inom energisverige. Rapporten har även översatts till engelska och presenterats på flera internationella sammankomster. Vi hoppas att Fyra framtider kan bidra till en ökad dialog kring framtidens energisystem i hela samhället. Med vår rapport finns nu ett brett kunskapsunderlag för fortsatta diskussioner, avslutar Åsa Tynell.
Läs mer på: energimyndigheten.se/fyraframtider
Fyra framtider pdf ser du genom att klicka här!