Under julhelgen drog stormen ”Dagmar” in med full kraft, vilket orsakade stora skador på skog och elnät i framför allt Sveriges norra delar. Skogsstyrelsen har beräknat att närmare fem miljoner kubikmeter skog vräktes omkull av den kraftiga vinden, med orkanstyrka i byarna. För elnätbolagen och dess entreprenörer blev det bråda dagar med att snabbt avhjälpa de många fel på elnätet som uppkommit på grund av nedblåsta träd.

För att få reda på lite mer om hur elnätbolagen arbetar vid sådana här extrema situationer fick VOLT-redaktionen möjlighet att ställa några frågor till två som var med vid arbetet kring stormen ”Dagmar”.

Sven-Eric Dahlgren, Härjeåns Nät AB

Vilka förberedelser hade ni vidtagit inför stormen ”Dagmar”, ifråga om t.ex. organisation m.m?
– Härjeåns grundberedskap bestod av två vakthavande ingenjörer dit larm och felanmälan går samt fyra montörer i beredskap på fyra orter inom distributionsområdet.

Hur påverkades ni av stormen och hur många kunder drabbades?
– Stormen drog in vid midnatt den 26 december. Klockan 04.00 var cirka 14 000 kunder inom Härjeåns område utan el, nästa morgon var cirka 8 000 kunder fortfarande utan el, den 28 december var siffran nere i 4 000, den 29 december var det 3 000 och den 30 december var det cirka 700 kunder. Den 2 januari var det endast ett fåtal fel kvar på lågspänningsnätet.

– Från klockan 08.00 den 26 december var cirka 30 man från oss igång med arbetet och det fylldes på under dagen till totalt ett 50-tal personer. Den 27 december hade vi 12 personer från FyrfasenEnergi, som bemannade kundtjänsten, vi hade 65 personer från Härjeåns samt fyra från Umeå Energi, två från Sjöbo Energi, två från Södra Hallands Kraft, en från Rödeby Energi och tre från Jämtkraft (Hjorts Entreprenad), som röjde bort träd och reparerade ledningar. Dessutom hade vi igång två helikoptrar, sex traktorgrävare, sex skördar och ett 15-tal huggare.

Vad bestod felen av?
– De flesta felen bestod av att träd fallit på mellanspänningsledningar och lågspännings-ledningar. Det resulterade i både stolpbrott och linbrott samt även en del regelbrott.

Skedde felavhjälpningen med egen personal eller använde ni er också av externa företag?
– Felavhjälpningen skedde med egen personal (77 personer) samt inhyrd personal genom Elsamverkan (12 personer) och ett 25-tal övriga entreprenörer som huggare, skördare, traktorgrävare och helikoptrar.

Vad är den uppskattade kostnaden för stormens härjningar?
– Vi uppskattar den primära kostnaden till cirka 40–50 miljoner kronor inklusive avbrottsersättningar.

Hur fungerade materielanskaffningen under den akuta felavhjälpningen?
– I första hand så kom materielen från eget lager samt eget driftlager. Efterhand så kunde viss materiel kompletteras från leverantörer. Det blev också många provisoriska reperationer.

När planerar ni att nätet är permanent uppbyggt igen?
– Elnätet är uppbyggt till funktionsdugligt och säkert skick under året men det kommer att påverka investeringsplanerna flera år framåt.

Kommer ”Dagmar” att påverka hur ni bygger ledningar i framtiden?
– Givetvis så kommer Dagmar att påverka hur vi kommer att bygga framtidens elnät.

Vilka viktiga lärdomar kan man dra av ”Dagmar”?
– Det kan alltid bli värre! Kommunikation är A och O.

 

Henrik Hjeltström, E.ON Elnät Sverige AB

Vilka förberedelser hade ni vidtagit inför stormen ”Dagmar”, ifråga om t.ex. organisation m.m?
– Vår centrala storstörningsorganisation var bemannad. Dessutom den lokala organisationen som bemannar och tar kontakt med entreprenörer och lägger fler montörer samt arbetsledning i beredskap. Detta arbete påbörjades under juldagen.

Hur påverkades ni av stormen och hur många kunder drabbades?
– Hårdast drabbat var södra delen av vårt område, från Hudiksvall och upp till Sundsvall. På morgonen den 26 december var 35 000 hushåll strömlösa. På morgonen blåste det så mycket att vi först bara kunde avvakta läget, men sen kom felavhjälpningen igång gradvis under förmiddagen. Ett dygn senare var 10 000 hushåll utan el, den 28 december var siffran 3 000 och 29 december var 1 500 hushåll fortfarande utan el. Den största delen kunder var inkopplade till nyårsafton.

– Cirka 100–150 personer arbetade med att få tillbaka strömmen. Till detta kom linjemaskiner, bandvagnar, helikopter m.m. Vi använde bl.a. en helikopter med ett skördaraggregat under som gjorde stor nytta med att klippa och lyfta bort träd.

Vad bestod felen av?
– Det var såväl lin- som stolpbrott på både låg- och mellanspänningen.

Skedde felavhjälpningen med egen personal eller använde ni er också av externa företag?
– Vi använde i huvudsak våra ramavtalsentreprenörer till felavhjälpningen men fick även stor hjälp av andra entreprenörer och nätbolag. Utöver detta fick vi hjälp av mycket röjningspersonal.

Vad är den uppskattade kostnaden för stormens härjningar?
– Jag har ingen uppgift ännu, men det rör sig om stora belopp.

Hur fungerade materielanskaffningen under den akuta felavhjälpningen?
– Det fungerade bra under hela störningen. Vi kunde hämta materiel från eget lager, såsom pågående projekt, centrala störningsförråd. Utöver det fick vi bra uppbackning av våra grossister. Vi använde oss av alla de kanaler vi har.

När planerar ni att nätet är permanent uppbyggt igen?
– Under vecka 5 ska det mesta vara klart.

Kommer ”Dagmar” att påverka hur ni bygger ledningar i framtiden?
– I någon form definitivt. Vi tittar noga på varje projekt för att göra det så störningssäkert som möjligt.

Vilka viktiga lärdomar kan man dra av ”Dagmar”?
– Vikten av att sätta in mycket resurser tidigt. Att ha bra uthållighet i styrkan som jobbar, så den inte snabbt blir slutkörd. Att alltid prioritera säkerheten för framdriften d.v.s. att man jobbar strukturerat och säkert. Inga allvarliga incidenter hände för oss under arbetet efter Dagmar.

”Vi skickade godset med taxi de 56 milen från Örebro till Ånge”

Örjan Sondell, kundansvarig säljare region Mitt på Elektroskandia berättar hur han upplevde arbetet kring stormen ”Dagmar”:

– Den första informationen om omfattningen av stormen fick jag via media och förstod då hur allvarligt det var. När jag kom tillbaka till arbetet efter jul ringde jag därför direkt runt till mina kontaktpersoner på elnätbolagen och höra vad de behövde hjälp med. Elnätbolagen är visserligen väl förberedda och har en hel del materiel på sina egna lager, men inledningsvis var det behov av mycket linskarvar och stolpar (Bara till E.ON Elnät har vi levererat över 300 trästolpar som ersatte de stolpar som knäcktes under stormen). Sen kontaktade jag vårt inköp för att be dem fylla på materiel på lagret. Vi har öronmärkt materiel, som ingår i en så kallad stormlista och alltid finns på vårt centrallager i Örebro.

– En liten speciell historia i samband med stormen ”Dagmar” var den beställning av skarvar, klämmor m.m. som vi fick till vårt journummer från Härjeåns Nät AB sent på dagen före nyårsafton. De behövde leverans redan till nästa dag och det var för sent att skicka enligt våra normala rutiner. Vi skickade därför godset med taxi de 56 milen från Örebro till Ånge. På natten mot nyårsafton hade Härjeåns Nät sin leverans och kunde sen fortsätta sitt arbete med att få igång kundernas el.

– Nu i efterhand finns det ett uppdämpt behov av materiel och just nu funderar man säkert ute hos flera av elnätbolagen hur man ska göra framöver, laga permanent eller om de provisoriska lagningarna räcker.