Jämfört med övriga Europa ligger Sverige efter vad gäller utbyggnaden av solenergi. Anna Werner, VD för branschorganisationen Svensk Solenergi, berättar om en bransch i stark tillväxt med enorm potential. Men föråldrad lagstiftning, skatter som slår fel och brist på utbildad arbetskraft gör att utbyggnaden tar längre tid än det skulle behöva göra.
Vilka är Svensk Solenergi?
– Vi är en branschförening med 270 medlemmar i solenergibranschen. Vi har funnits i över 30 år och jobbar med visionen att 10 procent av vår el ska komma från solkraft. Nu är vi närmare än någonsin.
Hur går det för solenergin i Sverige i dag?
– I dag kommer cirka en procent av vår el från solkraft. För att nå vår vision så behöver vi tio-dubbla det, vilket vi är på god väg att göra. Dock är det beräknat på vår nuvarande elanvändning om cirka 130 TWh per år. Nu visar prognoser att behovet av el kommer att fördubblas inom den närmaste tioårsperioden. Det innebär i så fall att vi behöver tjugodubbla mängden energi producerad av solkraft för att vi fortfarande ska ligga på en procent av totalen.
Hur långt har Sverige kommit jämfört med övriga Europa?
– Vi ser att vindkraften har vuxit snabbt och solkraften har börjat växa på senare år. Ser man till andra europeiska länder så är det många som ligger mycket längre fram i utvecklingen och användningen av solenergi än Sverige.
Vad är det som bromsar utvecklingen primärt?
– Det handlar om gamla lagar och regler som fastslogs långt innan solenergi ens var ett alternativ. Lagstiftaren har inte riktigt följt med utvecklingen. Ett exempel är att elanvändare måste betala energiskatt på sin el, även om hen producerar den själv. Det blir väldigt märkligt. Det är som att du odlar morötter i din trädgård helt själv och för varje morot du äter upp (kWh) från din egna odling betalar du 44,5 öre (inkl moms) i elskatt.
– Sedan handlar det om de regler som gäller för mikroproducenter, alltså småhusägarna. Råkar du sälja mer än du köper kan elnätsföretaget ta ut en högre elnätsavgift, vilket bromsar produktionen. Det krävs också bygglov för att installera byggnadsintegrerade solcellslösningar. Här behöver reglerna förenklas.
– En tredje faktor som påverkar utvecklingen negativt är tillståndsprocesser. I dag är det omöjligt att få tillstånd för att bygga större solparker. Här behöver det bli en tydligare styrning från nationell nivå. Den största solparken vi har i Sverige i dag ligger i Sjöbo, Skåne, och den är på 19 MW. Här finns det mycket potential.
– Ett annat problem är det administrativa arbete som följer av att stora fastighetsägare installerar solceller. De blir då skyldiga att själva deklarera sin energiskatt till staten, annars är det elnätsföretaget som gör jobbet. Här behöver processerna förenklas så att stora fastighetsägare inte avstår från att investera på grund av rädsla för extra administration.
Finns det några framtida hot mot solkraften?
– Mikroproducenter kan i dag ansöka om att få sin el ursprungsgaranterad, alltså uppmärkt med ursprung och vilken typ av energikälla elen kommer ifrån. Nu har Energimyndigheten valt att ut en avgift för denna märkning. Det sätter krokben för många mikropro-ducenter, som då antagligen kommer att låta bli att ursprungsmärka sin el. Det gör att köparen inte vet att det är solel hen köper.
– Vi tävlar mot många andra länder nu som vill satsa på solen. Det kan vara svårt för små svenska företag att då bli prioriterade. Vi har sett att de internationella leveranserna med paneler blivit försenade på sistone och att priserna har gått upp när stora länder som Indien kommit igång med sina storsatsningar. Det är nog mer lockande för panelproducenter att sälja en miljon paneler till ett indiskt företag än hundra tusen paneler till lilla landet Sverige i norra Europas utkant.
Hur effektiv är egentligen solkraft?
– 200 000 kvadratkilometer av moderna solpaneler skulle täcka jordens elbehov. Solenergins utmaning är att produktionen går ner när det inte är soligt ute. Men studier på Uppsala Universitet, där de tittat på elnätets kapacitet och hur mycket solkraft som ryms i ett elnät i Herrljunga, visar att 22 procent av elen skulle kunna vara solkraft, utan problem.
Hur kan solkraft bidra till att minska utmaning-en med effektbrist i elnätet?
– Eftersom en stor del av solenergin produceras av användaren för eget bruk, så bidrar den till att avlasta elnätet. När du tillverkar din egen el på taket behöver du inte använda elnätet lika mycket.
Hur miljövänlig är egentligen solkraft, sett till hela tillverkningskedjan?
– Att tillverka solpaneler kräver en hel del energi, täckglaset till panelerna har till exempel stor energiåtgång vid produktion. Därför är det viktigt att konsumenter köper solpaneler av hög kvalitet, så att installationen håller i många år. Ju fler år en anläggning är i drift, ju mer energi producerar den under sin livslängd och ju bättre miljövärden får anläggningen.
– I dag pågår mycket forskning kring just framtiden solceller. Bland annat undersöks hur mängden utsläpp av koldioxid kan minskas under tillverkningsprocessen. Aluminium som används till ramen runt panelerna är ett material som är energikrävande att utvinna och här testas olika alternativ.
– Sedan är även transporten av den färdiga produkten något som ökar på miljöbelastningen. Att skapa förutsättningar för att tillverkningen ska ske i Sverige är därför en viktig faktor i strävan mot att få solenergi ännu grönare.
Komponentbristen har påverkat många olika branscher. Hur har solcellsbranschen klarat sig?
– Även vi har märkt av en ökad svårighet att hitta rätt komponenter, ökade materialkostnader och längre leveranstider. Därför kan det vara klokt att under hösten boka sin anläggning om den ska vara i drift till våren.
Hur ser tillgången på kompetens ut?
– Elektriker behövs, både de med baskunskaper och de med olika inriktningar. Vi efterfrågar att solceller ska få ett eget block i elutbildningarna på gymnasiet, för det är en framtidsbransch. Från 1 januari är det tillåtet att dra markförlagd lågspänningskabel över till grannen och dela med sig av sin el. Dock behövs ju elektriker för att koppla ihop allt. Solkraft är det område som växer allra snabbast inom el och här finns det ett enormt behov av kompetens.
Hur ser ni på utvecklingen i framtiden?
– Elpriserna har varit volatila i höst och så kommer det antagligen att fortsätta. Vi ser ingen avmattning gällande intresset för solkraft. Endast 1,5 procent av villaägarna har i dag egna solceller. Här finns en enorm potential för utveckling.
SVENSK SOLENERGI
Svensk Solenergi är en branschförening med cirka 270 medlemsföretag. Tillsammans representerar de den svenska solenergibranschen. Med påverkansarbete, informationsspridning, utbildning och stödjande verksamhet för medlemsföretagen jobbar de för att främja villkoren för solenergi i Sverige.