Vad gör du som energieffektiviseringsexpert?
– Jag jobbar mycket med styrmedel som lagkrav, exempelvis ekodesign och energimärkning, samt information till och dialog med olika aktörer som tillverkare, leverantörer, beställare och användare av olika apparater och system. Målet är att främja att så effektiv teknik som möjligt används i samhället.
Varför behövs energieffektivisering?
– Energieffektivisering innebär stora möjligheter att spara energi som inte ens behöver tillföras till energisystemet, vilket i sig minskar CO2-utsläpp och sparar pengar på samhällsnivå likväl som på individnivå. En annan fördel är att energieffektivisering bidrar till att mildra problemet med effektbrist, det vill säga att det tillfälligt kan vara svårt att leverera den energi som krävs när efterfrågan är som störst.
– Energieffektivisering tillsammans med en övergång till en fossilfri energitillförsel, såsom vind, sol och vatten, är två grundpelare för att nå målet om ett hållbart energisystem.
Hur kommer ekodesign-direktivet utvecklas framöver?
– En nyhet som kommer nu är krav på resurseffektivitet som är i linje med EU:s handlingsplan för en cirkulär ekonomi. Det innebär att en apparat lättare än idag ska kunna repareras, eventuellt uppgraderas och återvinnas ordentligt. Så småningom kommer troligen allt högre krav på livslängd också komma. Med andra ord kan man som konsument förvänta sig en återgång till att det ska bli mer naturligt att reparera sin apparat än att köpa en ny, vilket kommer ge en betydligt minskad belastning på resursanvändningen som helhet.
Vad har din roll varit i ekodesign-direktivet?
– Jag är en av flera personer som förhandlar för Sveriges räkning i den kommitté för ekodesign och energimärkning som Kommissionen har upprättat. I arbetet ingår att ha branschmöten om de förslag som Kommissionen lägger fram, men även att ta fram egna underlag för att bättre förstå om kraven är rimliga eller inte.
– Utöver marknadsanalyser använder vi vårt eget testlabb där vi provar vitvaror, belysning och elektronik för att få grundade argument vid förhandlingarna. Vi lyssnar även på de europeiska branschorganisationerna samt diskuterar med kollegor från andra medlemsstater. Sverige är ofta i framkant men vi måste vara lyhörda för att andra länder och deras industri inte alltid är lika långt framme. Det är därför viktigt att hitta en balans mellan krav och tidtabeller, alltså hur snabbt kraven ska börja gälla, för att kommittén ska rösta för ett förslag.
– Totalt omfattas ett 50-tal produkter av ekodesign och/eller energimärkning och jag samt mina kollegor har delat upp ansvaret för olika produkter mellan oss. Jag är främst ansvarig för belysning, men även fönster, vattenkranar, solcellssystem med mera.
För drygt tio år sedan infördes en ny EU-lag som innebar att de gamla glödlamporna fasades ut till förmån för mer energisnål belysning, som LED-lampor. Vad har den inneburit för Sverige?
– Då hände mycket på en gång: insikten om att klimatfrågan började bli akut och krävde mer av mål och styrmedel, nya forskningsrön om sambandet mellan ljus och hälsa samt en snabb teknisk utveckling mot LED. Allt detta innebar en genomgripande förändring av den globala belysningsbranschen i sin helhet, där gamla företag inte alltid hängde med och nya företag enbart inriktade sig mot den då nya LED-tekniken. Det innebar en utmaning för alla involverade att se till att omställningen gick någorlunda smärtfritt.
– Men jag tycker nog att Sverige klarat detta bra och ofta mycket bättre än andra länder, just därför att vi har en tradition av att lära nytt och ställa om vilket vi ser då många företag faktiskt ändrade sitt produktutbud relativt snabbt. Även på konsumentsidan tycker jag det har gått bra till sist, även om det har varit en grannlaga uppgift att ständigt berätta om varför utfasningen av gamla glödlampor sker samt informera om alternativen. Sämre har det dock gått med den offentliga sektorn, där det fortfarande finns ganska låg kunskap här och var.
Var det ett bra beslut att införa lagen?
– Definitivt, eftersom ekodesign och energimärkning är en av de mest framgångsrika styrmedlen för att spara energi samt minska CO2-utsläppen. Kommissionen har uppskattat att med nuvarande krav på belysning så sparar unionen drygt 100 TWh årligen, alltså 100 miljarder kilowattimmar, och med de ytterligare krav som ställs från och med 2021 kommer vi att spara bort ytterligare dryga 40 TWh årligen från 2030 och framåt. Som en jämförelse var Sveriges totala elanvändning 138 TWh förra året.
– Enligt en uppskattning vi gjort så har elanvändningen till belysning minskat från cirka 14 TWh/år 2010 till 11 TWh/år 2016. Vi har alltså sparat bort cirka 3 TWh årligen, vilket är väldigt mycket. Det beror på övergången till effektivare belysning i alla sektorer, alltså inte bara i hushållen, så utöver glödlampor har även gammal gatubelysning och ineffektiva lysrör börjat fasas ut.
– Den största sparpotentialen återstår faktiskt – vår bedömning 2016 var att det fortfarande går att spara bort hälften av de 11 TWh om man byter till effektiv belysning samt smarta styrsystem som ser till att belysningen bara är på när den behövs.
Vilka problem uppstod vid skiftet av lampor?
– Problemen var flera: att förklara varför dessa krav infördes, att få med företag på tåget, att säkerställa att kraven som ställdes var rimliga och gick i lagom takt, att finansiera mer forskning om sambandet mellan ljus och hälsa för att säkerställa att de nya ljuskällorna var tillräckligt bra, med mera. För att klara detta satsade Energimyndigheten stora egna resurser på ett eget belysningslabb och egen kompetenshöjning. Vi ökade även dialogen med den svenska belysningssbranschen i stort, vi satsade betydligt mer på forskning och ökade även vi våra informationsinsatser. För att klara en sådan stor förändring krävs alltså flera insatser parallellt, annars riskerar man en backlash.
Finns det i dag fullgoda alternativ till dåtidens lampor?
– Ja, med några undantag som scenbelysning och mycket ljusstarka men små halogenlampor, tycker jag att det numera finns LED-alternativ till i stort sett alla slags ljuskällor; från glödlampor, lysrör till gatubelysning. Men dimmerfrågan är inte helt löst än. Problemet är att alla dimrar inte klarar alla dimbara LED-lampor och tvärtom, så här har dagligvaru- och fackhandeln ett stort ansvar att hjälpa sina kunder att hitta rätt alternativ.
Kommer även lysrör att fasas ut för att ersättas med energisnålare alternativ?
– I de reviderade krav som börjar gälla 1 sept 2021 kommer det ställas högre krav på vissa lysrör samt lågenergilampor, vilket innebär en delvis utfasning av gammal lysrörsteknik.
Hur ser utvecklingen ut på längre sikt, tror du?
– Kanske att vi ser mer av ett utbud av tjänster snarare än apparater, vilket skulle kunna bidra till en ännu mer hållbar resursanvändning. Om jag som företag leasar belysning kommer det att finnas ett starkt incitament som leverantör att hålla utrustningen i gott skick och med användning av så lite resurser som möjligt, eftersom det ökar marginalen. Men samtidigt förutsätter det förstås att jag som leasar ställer höga krav på att det ska vara en grön tjänst, så att leverantören inte fuskar.
Vilka utmaningar finns att hantera för att vår vardag ska bli än mer “energisnål”?
– Som konsument eller beställare måste man bli betydligt mer krävande och besvärlig. Vem vill köpa apparater som inte går att reparera och inte håller särskilt länge? Vem vill köpa apparater där ingående material kommer från konfliktområden eller där tillverkningen har gjorts under odrägliga förhållanden och med fossil energi inlagrad? EU satsar därför allt mer på en cirkulär ekonomi och dessutom, i den nya så kallade Gröna given (The Green deal) så diskuteras det att införa en CO2-skatt på produkter tillverkade i regioner som använder fossil energi. Det kommer bli strategiskt väldigt viktigt för företag och leverantörer att kommunicera och visa att man är ”grön”, eller så kommer man att tappa sina kunder.
ENERGIMYNDIGHETEN
Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regeringen (Infrastrukturdepartementet) med att leda omställningen till ett modernt, hållbart och fossilfritt energisystem. Bland annat så ansvarar de för Sveriges officiella statistik på energiområdet och hanterar elcertifikatsystemet och handeln med utsläppsrätter. De stöttar också affärsutveckling som gör det möjligt att kommersialisera innovationer och ny teknik, och ser till att goda lösningar kan exporteras. De deltar i internationella klimatsamarbeten och förmedlar fakta om effektivare energianvändning till hushåll, företag och myndigheter.