Matts Spångberg vd, branschföreträdare och jurist hos APPLiA

Vilka aktuella frågor jobbar ni med just nu?
– Ett stort arbete som pågått i flera år har rört det faktum att energimärkningen nu förändras till en skala från A till G. Där har vi bevakat våra medlemmars intressen för att se till att all information finns tillgänglig och att de regler som sätts upp utformas så bra som möjligt. 

– Vi arbetar också med det politiska förslag som rör att småelektronik ska beläggas med pant. För våra medlemmar är det viktigt att det finns en tydlighet kring förslaget. Att utfärda pant på mobiltelefoner är en sak, men behöver verkligen ett våffeljärn som byts ut vart tjugonde år en pant?

– Konsumentköplagen kommer också att uppdateras och där är vi med och ser till våra medlemmars intressen och hur lagen ska app-liceras när man säljer via återförsäljare.

Hur har vitvarubranschen gått under 2020 i stort?
– Mycket bra! Branschen noterar all-time high för försäljningen under 2020, med en ökning på omkring 10 procent. Den största anledningen beror nog på att konsumenter arbetat hemifrån och många har valt att uppgradera sina kök och hem.

Vad har varit den största utmaningen?
– Många av våra medlemmar tecknar avtal över hela året, vilket gjort att mycket av införsäljningen för 2020 redan var gjord innan pandemin. Däremot har utbildningar i samband med nya produktlanseringar fått ske digitalt, vilket såklart varit annorlunda mot normalt.

– Att få fram leveranser på grund av ökad efter-frågan har nog varit en av de största utmaningarna i branschen. De som har produktion i Asien kom igång relativt snabbt igen. Men på grund av stängda gränser har situationer uppkommit där exempelvis lastfartyg inte fått lossa containrar och hämtat upp nya, vilket i sin tur gjort att fabrikerna inte har haft tomma containrar att fylla med färdiga produkter och båtarna inte har kunnat frakta hem beställda varor. Så det har mer handlat om ett logistiskt problem än ett produktionsstopp. För de som tillverkar i Europa har det förutom logistikproblem också varit stängda fabriker.

Hur har pandemin påverkat branschen?
– Intresset för branschens produkter har ökat markant när hushåll inte kunnat spendera pengar i konkurrerande branscher, såsom exempelvis resebranschen.

– Många diskussioner har förts huruvida det blir tvunget att förlägga all produktion av produkter i Sverige, för att inte riskera problem vid stängda gränser. Vi ser inte att det skulle behövas men däremot kan upp-lägget där produkter levereras ”just in time”, för att minska kapitalbindningen i produkter, behöva ses över. Att hålla ett mindre lager själv kan vara nödvändigt för att inte drabbas alltför hårt vid ett eventuellt leveransstopp.

1 juli 2017 trädde kemikalie-skatten i kraft. Hur har den på-verkat vitvarubranschen?
– Kemikalieskatten har påverkat branschen så att konsumenterna har fått en högre kostnad för inköp av produkterna. Än så länge finns inga indikationer på att kemikalieinnehållet har förändrats vilket sannolikt inte kommer att ske, såvida inte en större marknad får motsvarande krav.

– Inom EU jobbar man med RoHS och REACH som direktiv för att förändra kemikalieinnehåll i produkter. Den svenska marknaden är alltför marginell för att någon tillverkare skall genomföra produktförändringar enbart för produkter som säljs i Sverige. Vill man förändra exempelvis kemikalieinnehåll i produkterna måste det ske på EU-nivå för att få genomslag.

– Kemikalieskatten är en av flera gröna skatter där Sverige försöker gå före EU och i många fall visar det sig vara tandlöst ur ett miljöperspektiv.

Vad för ni för diskussioner beträffande skatten?
– APPLiA har aktiv verkat för att Sverige skall föreslå förändringar i RoHS och REACH om man verkligen ska få en förändring av kemikalieinnehåll i produkterna. Skatten är också konstigt formulerad då det inte är kemikalieinnehållet som beskattas utan vikt på produkten, så till exempel kan en tvättmaskin med cirkulationssvikt få en väsentligt högre skatt än en diskmaskin trots att kemikalieinnehållet till och med kan vara lägre i tvättmaskinen, vilket naturligtvis är en stor brist av lagstiftaren.

Hur har utvecklingen inom vitvarubranschen sett ut de
senaste åren?
– Produkterna i våra hem blir allt mer digitala och ”smarta”, vilket vi även sett inom vitvarubranschen. Än så länge handlar det mycket om enklare funktioner, som att kunna bygga ihop sitt egna tvättprogram och få uppdate-ringar om när tvätten är klar via en app i telefonen eller att få ett textmeddelande skickat till sig från kylen om att mjölken är slut. Framöver handlar det om att bygga vidare på de smarta lösningarna.

Så vad är nästa stora innovation inom vitvarubranschen?
– För oss i branschen handlar det om att bygga content till konsumenten. Att skapa spännande lösningar digitalt som verkligen underlättar för användaren och samtidigt ger glädje. Som att från kylskåpet få förslag på vilka rätter som går att laga utifrån de produkter som finns hemma. Och varför inte samtidigt få matlagningshjälp av en stjärnkock via en streamingtjänst på hur du tillagar rätten? Eller att få en matkasse levererad direkt hem utifrån vilka produkter som du har i kylen och vilka som du då behöver komplettera med.

Vad är viktigast att ta med sig inför 2021?
– Att planera för att pandemin kommer att ta slut. Människor kommer att börja resa igen och lägga sina pengar på annat än sina hem, så fler branscher kommer att konkurrera om de pengar som nu lagts på vår bransch.

– Även om vi efter pandemin gör ett resultat 10 procent lägre än 2020, så kommer det fortfarande vara ett riktigt bra år. Det viktiga är att företagen inte förutsätter att samma tillväxt kommer att ske framöver, utan räknar med marginaler.

Hur ser framtiden ut för vitvarubranschen?
– Positiv! Man måste komma ihåg att även om branschen under de närmast kommande åren skulle backa med 10 procent för att det blir en ökad konkurrens från andra branscher, så innebär det ändå att vår bransch i så fall gör den näst högsta årliga försäljningssiffran.

APPLiA är bransch­organisation för till­verkare och leverantörer av hushållsprodukter. Branschen har 25 medlemmar vilka omsätter drygt 20 miljarder i konsumentledet.

Text: Sara Schröder