”Vi är den bransch som kommer att möjliggöra klimatomställningen”
Elkraftsbranschen är nyckelspelare i vår kamp att nå de uppsatta klimatmålen. Men utmaningar som kompetens-försörjning, otillräcklig marknadsmodell och regelverk samt en volatil marknad påverkar branschen negativt. Mats Ählberg, branschansvarig hos Sveriges Elkraftentreprenörer, menar att grundförutsätt-ningarna är goda men vi måste börja agera nu om vi ska nå våra klimatmål.
Vilka är Sveriges Elkraftentreprenörer?
– Vi är en ung branschorganisation som grundades 2016 men påbörjade sitt arbete aktivt 2019. Företagen i Sveriges Elkraftentreprenörer är entreprenörer inom elkraft som jobbar med genomförande av investeringar, underhåll och felavhjälpning inom elkraftsområdet.
Vilka är era hjärtefrågor?
– Vi har tre stora fokusområden. Det första är Arbetsmiljö och elsäkerhet och det andra är Kompetensförsörjning, vilket är den del som vi hittills har arbetat mest med och som tagit störst del av vår tid i anspråk. Det tredje området är Goda näringsvillkor och näringsutveckling.
På vilket sätt jobbar ni med arbetsmiljö och elsäkerhet?
– Vi har en viktig och långtgående samverkan med andra organisationer inom vår bransch, bland andra Energiföretagen. När det kommer till detta område så finns det ingen konkurrens oss organisationer eller företag emellan, utan totalt fokus ligger på att skapa en så säker arbetsmiljö som möjligt för alla som verkar inom branschen. Målet är självklart att det aldrig ska inträffa några incidenter eller olyckor.
– Det är viktigt att vi utvecklar ett systematiskt säkerhetsarbete som kontinuerligt uppdateras parallellt med utvecklingen inom branschen och dess teknik. Det handlar också om att samma säkerhetsregler ska gälla för hela branschen, oavsett var du är anställd. Alla arbetsgivare ska veta att samma säkerhetskunskap finns hos alla medarbetare, oavsett var du verkar inom landet.
– Vi ser också att branschen framöver kommer att växa i antalet medarbetare. Där är det viktigt att se till att kunskapsöverföringen till nytillkomna medarbetare fungerar, så att varje person, oavsett antal år i branschen, innehar samma grundkunskap när det kommer till säkerhetsfrågor.
Hur jobbar ni med att förankra en god kompetensförsörjning till branschen?
– Det är för närvarande vår största utmaning. Kompetensförsörjning är en påverkansfråga, där vi arbetat brett med påverkansarbete mot politiker och myndigheter samt andra intressenter, tillsammans med övriga inom branschen. Kompetensförsörjningen kan vi inom branschen inte klara av själva, vi behöver stöd från samhället i övrigt.
– Det handlar bland annat om att säkerställa att det ens finns utbildningar till dessa yrken. Så har det inte sett ut och det finns fortfarande för få utbildningsplatser i förhållande till behovet av ny kompetens. Här behöver politiker och myndigheter ta sitt ansvar, liksom att det behövs ett regionalt ansvar för att säkerställa en kompetensförsörjning långsiktigt.
– Även lärlingsutbildningar hos företag behöver stödjas, till exempel med ett kompetensavdrag motsvarande arbetsgivaravgiften, för att företag ska våga satsa på att utbilda och se en ekonomisk bärighet i detta.
– Flera års arbete har nu resulterat i att vi finns med på agendan när dessa frågor diskuteras. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra och vi har ännu inte sett orden på pappret övergå till faktisk handling.
– Branschen tar även själv stort ansvar genom att finnas på plats i sammanhang där yrket kan presenteras mot den yngre generationen för att få dem att välja rätt utbildning. Vår branschkompetens är en nyckel till hela klimatomställningen och det är något vi behöver bli ännu bättre på att förmedla. Det är speciellt viktigt att vi på ett bättre sätt kan göra branschen mer attraktiv för kvinnor.
Vad finns att göra för er när det kommer till Goda näringsvillkor och näringsutveckling?
– Under den rubriken ryms det mycket, men det handlar exempelvis om att se över de avtalsvillkor som finns i branschen. Som det är nu kan våra entreprenörer hamna i en situation där priserna på materiel och leveranstiderna ökar dramatiskt, men de sitter fast i ett avtal som innebär röda siffror. Vi efterfrågar mer balanserade avtalsvillkor, där det blir en rimlig fördelning mellan alla parter i de fall då det uppstår onormala och oförutsägbara kostnadsförändringar.
Vilken roll spelar företagen i Sveriges Elkraftentreprenörer i strävan mot att nå Sveriges klimatmål?
– Jag skulle säga att de är helt avgörande för att vi ens ska ha en rimlig chans att nå målen. Utan våra entreprenörer så blir det ingen elektrifiering av samhället och utan elektrifiering av samhället så blir det ingen energiomställning. Utan energiomställningen så kommer vi inte kunna nå klimatmålen. Det är våra företag som ska se till att hela elnätet fungerar via utbyggnad, underhåll och felavhjälpning. Installatörer i stort är en viktig del i utvecklingen och nu ser vi hur elektrifieringen allt mer påverkar även bostads- och fastighetssektorn via bland annat möjligheten att delta på flexmarknader samt ökat fokus på energieffektivisering. Så även där behövs vår kompetens.
– Vi går mot ett allt mer komplext energisystem och vi behöver rätt kompetens för att klara av att bygga och drifta det.
Hur har er bransch utvecklats de senaste åren?
– Branschen, som i grunden är stabil och långsiktig, har på senare år utvecklats i ett snabbt tempo. Elbehovet kommer att öka kraftigt framöver. Ny teknik och nya innovationer ställer dock nya krav på branschen för att möjliggöra den ökade elektrifiering vi nu ser komma.
– Branschen har en bra grund att stå på, men vi har tappat tid vad gäller utvecklingen på grund av regelverk, exempelvis olika tillståndsprocesser, bristfällig marknadsmodell och regelverk, vilket behöver ses över om vi ska kunna hålla det tempo som krävs.
Vilka utmaningar ser du för branschen just nu?
– Utöver kompetensförsörjningen så har även avsaknaden av en stabil och förutsägbar elnätsreglering bromsat farten. Bristerna i elnätsregleringen har skapat en volativ marknad som inte ger en bra grund för långsiktiga investeringsnivåer, vilket i förlängningen även skapar utmaningar för kompetensförsörjningen. Det behövs en politisk, långsiktig samsyn som skapar en långsiktighet, vilket i vår värld innebär 30–40 år.
Hur mår elkraftbranschen i stort?
– Vi har goda förutsättningar och en bra grund för att växa, men vi har halkat efter. Det märks bland annat på att vi inte ligger helt i fas gällande investeringar och underhåll, men även på att de nya marknadslösningar som behövs i bästa fall är på pilotstadiet.
Vilken är knäckfrågan för att få fart på branschen?
– Kompetensförsörjningen! Dock hänger alla bitar ihop, både kompetensförsörjning, otillräcklig marknadsmodell och regelverk samt volatil marknad.
Hur ser du på framtiden?
– Vi är en framtidsbransch och den bransch som kommer att möjliggöra klimatomställningen. I takt med att utvecklingen fortsätter kommer vi också att använda allt mer ny teknik och digitaliseringen av branschen blir en viktig del i att skapa det nya energisystemet. Ny teknik skapar nya, intressanta jobb som vi i dag inte ens vet om att de finns. Efterfrågan på vår kompetens är också global så det kommer att finnas många möjligheter för våra medarbetare i framtiden.
– Det faktum att elektrifieringen måste öka för att vi ska klara klimatmålen och bibehålla vår levnadsstandard innebär också att branschen måste få rätt förutsättningar för att genomföra hela energiomställningen. Behovet av ökad kapacitet i elnäten och ökad elproduktion är stort och för att våra medarbetare och branschen ska klara av utmaningarna krävs det även politisk samling och handlingskraft.
Sveriges Elkraftentreprenörer är en sektion inom Energiföretagens Arbetsgivarförening och en branschorganisation för elkraftentreprenörer som bedrivs i samverkan med Installatörsföretagen. Organisationen grundades 2016 och består av tio stycken företag med cirka 4 000 anställda.
Text: Sara Schröder