Hur ser ni på att Sverige har ett överskott på el och exporterar el samtidigt som vi har en effektbrist?
– Ja, vi har ett överskott sett till hela året. Men tittar vi på enstaka timmar är läget ett annat. Skillnaderna är stora mellan olika delar av landet. Oftast har vi ett överskott där vi har mycket elproduktion i förhållande till förbrukning, som i norr, medan förhållandet är det omvända i söder.
Vilka utmaningar ser ni som följd av situationen?
– Utmaningen är att få ett elsystem som är stabilt och levererar fossilfri el varje timme, året runt, till konkurrenskraftiga elpriser.
– Det är jätteviktigt att vi säkrar en framtida, stabil ellevererans där användarna kan lita på att deras behov kan tillgodoses. För att göra det behöver vi självklart stärka stamnätet men det handlar också om att försäkra sig om att vi har tillräcklig elproduktion, oavsett väder, och kapacitet i elnätet till en konkurrenskraftig kostnad.
– Blir elkostnaden för hög och leveransen för ojämn riskerar vi att företag flyttar utomlands. Just nu ställer hela Sverige om till ett mer fossilfritt användande av energi. Ska vi klara de uppsatta klimatmålen att vara helt CO2-neutrala år 2050, behöver vi snabba på processerna. Näringslivet står redo att satsa, men marginalerna vad gäller elförsörjningen är för små och osäkerheten för stor vilket hindrar både tillväxt och konkurrenskraft.
Hur ska vi producera mer el och samtidigt nå klimatmålen 2050?
– Vi behöver fokusera på fossilfria bränslen och inte förnybara. Sol-, vind- och vattenkraft har sina begränsningar. Vattenkraften har redan nått sin maxkapacitet och ska vi utöka elproduktionen endast via sol- och vindkraft kommer det enligt våra undersökningar bli 40 procent dyrare att uppnå våra mål än om vi använder alternativ. Den kostnaden kommer att läggas på användaren och kostnaderna för el kommer att bli höga, vilket påverkar möjligheten för näringslivets konkurrenskraft på en internationell marknad. Utöver det är sol- och vindkraften väderberoende produktioner som påverkar stabiliteten och sårbarheten i elsystemet.
– Vi vill därför att fokus ska läggas på fossilfria alternativ. Där inkluderas även biobränsle och kärnkraft. Målet måste vara att minska utsläppen av koldioxid samtidigt som vi bygger upp en större kapacitet av stabil elleverans. I dag förbrukar vi 130 –140 TWh i Sverige per år. 2045 kommer behovet enligt våra beräkningar att vara 240–260 TWh årligen. En större andel av den ökade elanvändningen kommer troligen redan om tio år när stora industrier och projekt har kommit på plats och påbörjar sin drift. Därför är det av största vikt att snabba beslut fattas nu så vi har en chans att hinna förbereda inför 2030.
Kan energieffektivisering vara ett sätt att frigöra el?
– Att använda resurser så effektivt som möjligt är avgörande både för konkurrenskraft och hållbarhet. Den stora omställningen från fossil energi innebär en stor ökad elanvändning, men på totalen är detta också en stor energieffektivisering. Svenska näringslivet och vårt samhälle står inför en omställning som innebär att vi kommer att behöva väldigt mycket mer el. I denna omställning är det viktigt att vi använder elen så smart som möjligt. Energieffektivisering kan också vara ett sätt för företag att minska sina kostnader.
Vad tänker ni kring att stänga ner kärnkraften så snabbt som möjligt?
– Det är viktigt att säkerställa att den elproduktion som redan finns i dag och som är planerbar kan fortsätta producera el. Vi vill också att det skapas möjlighet för nyinvesteringar i planerbar elproduktion i söder. Att stänga ner kärnkraften i förtid kommer att bli mycket dyrt. Det är inte bara själva elproduktionen som måste ersättas utan också de systemtjänster som kärnkraften bidrar med för att balansera upp vindkraftsproduktionen.
– Självklart ska vi driva mot så miljömässigt bra alternativ som möjligt, men eftersom elförsörjningsbehovet närapå fördubblas inom en snar framtid behöver vi se till alla olika alternativ som en del av en helhet. Det viktiga är att vi inte bidrar till klimatproblemen genom användandet av fossila bränslen. Det är möjligt att skapa innovationskraft, konkurrensfördelar och tillväxtmöjligheter inom näringslivet samtidigt som vi når våra klimatmål.
Vilka problemområden ser ni hindrar nyinvesteringar?
– Leveranssäkerhet och konkurrenskraftiga elkostnader är A och O för att initiativ vi sett de senaste månaderna ska bli verklighet. Ökar kostnaderna för elsystemet för mycket blir inte investeringarna lönsamma och vi får inte den klimatnytta på hemmaplan eller globalt som svenska företag kan bidra med.
– Till detta kommer även behoven av exempelvis snabbare tillståndshantering generellt. Även om vi skulle ha ett välutbyggt elsystem så finns det risk att investeringar bromsas eller helt uteblir på grund av de långa tillståndsprocesserna som ofta är kopplade till nyinvesteringar i Sverige.
Vilka åtgärder skulle ni vilja se ytterligare från politiskt håll?
– Vi vill att ett arbete inleds med en översyn av elmarknaden som resulterar i ett kostnadseffektivt elsystem. Vi behöver ha en marknadslösning som driver mot ett kostnadseffektivt system där man ser till systemet i sin helhet.
– Vi efterfrågar ett skyndsamt agerande för att påskynda utbyggnaden av elnätet inom Sverige. Vi ser redan i dag inlåsningseffekter inom elsystemet. Med den kommande ökade användningen i norr som nu sker kommer problemet att förvärras ytterligare.
– Vi vill att det ska sättas ett mål för försörjningstrygghet och leveranssäkerhet. Det behövs ytterligare mål för just försörjningstrygghet och leveranssäkerhet om vi vill minska risken för företagens investeringar. Detta mål behöver sättas i samverkan med näringslivet så att förutsättningarna för investeringar förbättras.
Svenskt Näringsliv & Elförsörjningen
Svenskt Näringsliv samlar 60 000 företag och 50 bransch- och arbetsgivarorganisationer. De jobbar för att öka det svenska näringslivets konkurrenskraft. Svenskt Näringsliv ser god tillgång på el till låg kostnad som en viktig möjliggörare för att företag ska växa och utvecklas, ta fram nya innovationer och minska sin klimat- och miljöpåverkan. Svenskt Näringsliv jobbar med branschöverskridande frågor och driver positioner som är gemensamma för våra medlemsorganisationer.
Text: Sara Schröder