Så ska framtidens energibehov hanteras

Lotta Medelius Bredhe, generaldirektör för Svenska Kraftnät, berättar om en vindkraft på enorm tillväxt och en väldig ökning av energibehovet i samhället. Samtidigt väntar utmaningar för elbranschen; effektbrist, brist på planerbar energiförsörjning och avsaknad av rätt kompetens.

Hur ser Sveriges elförbrukning ut i dag?
– Det har länge legat på ungefär samma nivå. Sedan slutet av 80-talet har vi förbrukat omkring 140 TWh årligen. 48 TWh står industrin för, 70 TWh förbrukas av bostäder och service och resterande energiförbrukning står transportsektorn för.

Hur ser vårt elnät ut i relation till övriga länder?
– Vi är ihopknutna med Finland, Litauen, Danmark, Norge, Polen och Tyskland genom flertalet ledningar. Det gör av vi tillsammans skapar ett mer stabilt flöde av energi och hela tiden sker ett utbyte av el länder emellan. I fjol exporterade vi 37 TWh och importerade 12 TWh. Det gör oss till en netto­exportör av el, vilket vi varit sedan några år tillbaka.

Hur påverkar olika händelser ute i Europa oss i Sverige?
– Både gas- och kolpriser har legat högt den senaste tiden ute i Europa. Dels är det en pandemieffekt vi ser eftersom lager inte har kunnat fyllas på som normalt, dels beror det på en ökad efterfrågan på bränsle. Det slår såklart mot kunder och hushåll som använder exempelvis gas för uppvärmning men även vi i Norden påverkas genom stigande elpriser, dock inte lika mycket.

Effektbrist är något som diskuteras flitigt. Vad beror den på?
– När vi pratar om effektbrist måste vi dela upp det i två delar. Den första punkten handlar om en effektbrist på nationell nivå. Över tid producerar vi mer energi än vi förbrukar, men när det är som allra kallast på året så går vår produktion ner. Det beror på att vindkraften erfarenhetsmässigt inte bidrar med lika mycket effekt när det är kallt väder. Den situationen i kombination med att vi stängt ner planerbara energikällor, som kärnkraftverk och kraftvärmeverk, utan att ersätta dessa med jämbördiga energikällor, gör att vi under en tid på året blir beroende av import. 

– Den andra delen när vi pratar effektbrist handlar om en lokal kapacitetsbrist. I vissa stadsområden och platser där stora industrier har etablerat sig har ej transmissionsnätet tillräcklig kapacitet. Det har planerats utifrån att det finns oändlig kapacitet, vilket inte är fallet. Dessutom har på vissa håll lokala elproducenter stängt ner, vilket också har förvärrat situationen.

Hur ska situationen med effektbrist hanteras?
– Nu har vi börjat jobba med regioner och kommuner så vi får vara med från början. På samma sätt som vägar och bostads­områden planeras, behöver infrastrukturen ses över. Även om det varit uttalat länge att det är så vi ska jobba, så har det emellanåt slarvats med det. Vi gör allt vi kan för att skynda på när det kommer till utbyggnad av den kapacitet som nu finns, men det tar tid då det är många tillstånd som först måste komma på plats.

Vilken energikälla ser ni ökar mest?
– Vindkraften. 2019 stod vindkraften för 12 procent av vår eltillverkning. Under senare år har det bygg­ts
vindkraft för omkring 3 500 MW – bara i norra Sverige. Vi ser även allt fler ansökningar om att få bygga off shore, alltså havsbaserad vindkraft. Skulle alla ansök­ningarna bli realitet, vilket inte kommer att ske men som en illustration, handlar det om omkring 116 GW som produceras av havsbaserad vindkraft. Vi har fått ett nytt uppdrag av regeringen där vi är ansvariga för att bygga ut stamnätet till havs. När det kommer på plats ser vi ett scenario med vindkraft både till lands och till havs.

Vilka utmaningar ser ni i dag för elförsörj­ningen?
– Vi behöver se till att en större del av vår energi­försörjning är planerbar. Vi har även ett uppdrag att se över energiförsörjningen för totalförsvaret och där ser vi att säker överföring av energi och ett stabilt system behöver finnas med i planeringen. Det kan handla om kraftvärme eller andra former av energikällor som också behövs för att skapa spänningsstabilitet och undvika frekvens­avvikelser. Det är också av stor vikt att tillståndsprocesser kan snabbas på.

Hur kommer framtidens elbehov se ut?
– Om vi ska klara klimatomställningen så kommer en stor del, så mycket som det går, att behöva bli elektrifierat. Det gäller både industrin och transportsektorn. I vår senaste rapport om framtidens elbehov, som vi publicerade i slutet av maj, ser vi en väldig ökning av energibehovet. År 2030 beräknas elbehovet vara 190 TWh och ännu större ytter­lig­are tio år framåt. Ska vi kunna utvecklas i den takt som önskas krävs det att alla sektorer samverkar åt samma håll. Tillstånds­processer måste förbättras, klimataspekten måste alltid beaktas i varje beslut och infrastrukturen måste planeras rätt från början.

Hur kommer konsumentens verklighet att se ut i framtiden?
– Vi ser en snabb utveckling mot allt smartare hus­håll. Konsumentens flexibilitet kommer att öka och olika tariffer införs som styr förbrukningen. Tvättar du när det är högre belastning på nätet kommer du att få betala mer. Det kommer att skynda på en utveckling där varje litet bidrag gör skillnad. Det kan handla om att kylrum går ner i sparläge när det inte används, att tvättmaskiner tvättar på natten eller att elbilar fungerar som batterier.

Vilka utmaningar väntar för elbranschen?
– Vi kommer att bli mer och mer elberoende i sam­hället. De tekniska lösningarna blir allt mer kompli­cerade och smartare. Det gör att kompetensförsörj­ningen till sektorn blir allt viktigare. För framtidens energisystem kommer det att behövas ny energi­kompetens och det kan komma att bli ett problem.

SVENSKA KRAFTNÄT
Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk som är systemansvarig myndighet för kraftsystemet i Sverige och som förvaltar och utvecklar Sveriges trans­missionsnät för el. Svenska Kraftnät är också elberedskapsmyndighet och tillsynsvägledande myndighet i frågor om dammsäkerhet samt tillsynsmyndighet för elförsörj­ningens säkerhetsskydd.