Hur ser elförsörjningen ut i Sverige i dag?
– 2020 stod vattenkraft för 45 % av energiproduktionen, kärnkraft 30 %, vindkraft 17 % och konventionell värmekraft 8 %. Under 2020 slog vindkraften produktionsrekord med 27,6 TWh. Det är också intressant att blicka framåt. Vindkraften förväntas att producera 60 TWh 2030 och 90 TWh år 2040.

– Vi tror även att solkraften kan komma att få en betydligt större del av energimixen. Solel producerar nu 1 TWh el per år men priset på solceller fortsätter att sjunka. Hittills i år har det installerats runt 2 000 till 3 000 nya, de flesta mindre, solcellsanläggningar per månad i Sverige och nu byggs allt fler större solparker.

Vilken kapacitet har vårt nuvarande elnät?
– Det är en kort fråga med ett lite längre svar. De flesta av årets timmar använder vi endast en del av elnätets kapacitet. När vi pratar om kapacitetsbrist handlar det om vissa timmar, ofta kvällstid på vintern, då vi an­vänder mer el än vad elnätet kan överföra. Det är detta flera regioner i Sverige upplever nu, då ledningarna in till den regionen blir en flaskhals. Även mellan de norra delarna och södra delarna av Sverige blir överföringskapaciteten en begränsning vissa timmar. 

– Kapacitetsbrist kan lösas på i huvudsak tre olika sätt: genom att bygga mer ledningar, genom att bygga lokal produktion och genom att utnyttja flexibilitet hos konsumtion, det vill säga flytta elförbrukning från de mest ansträngda timmarna. Alla tre dellösningar är viktiga men fördelen med flexibilitet är att den med rätt incitament kan frigöras på kort tid.

Vilka utmaningar ser du finns runt hörnet?
– Vi står inför två huvudutmaningar: en storskalig elektrifiering där både industrin och transportsektorn ska elektrifieras för att minska våra klimatutsläpp. Samtidigt får vi en ökad andel förnybar och variabel produktion i elmixen. Tillsammans gör dessa två faktorer att vi behöver en mer dynamisk drift av elsystemet, med fler och mindre resurser. Det är dock väldigt viktigt att lyfta blicken och fokusera på att dessa två utmaningar egentligen är en fantastisk möjlighet att adressera klimatförändringarna.

Vilka frågor ligger dig närmast om hjärtat inom området Elsystem?
– Det allra viktigaste är just det att elektrifieringen och den snabba utbyggnaden av vind- och solkraft är möjligheter snarare än utmaningar. Det är viktigt att komma ihåg för de som jobbar i branschen och stöter på motstånd inom organisationer, i reglering och i hur marknader är utformade. Teknikutvecklingen går otroligt snabbt nu och bara för några år sedan hade exempelvis inte någon kunnat tro att vi skulle prata så självklart om eldrivna lastbilar som vi gör nu.

– En hjärtefråga är dessutom potentialen i flexibili­teten, både när det kommer till hur snabbt vi kan få till den och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. En studie från Norge, och det finns många motsvarande i andra länder, visar att med smart laddning, alltså flexibel laddning av elbilar, klarar det norska elnätet att husera 100 % elbilar utan ytterligare investeringar. 

Hur ser ni på behovet av el framöver?
– Vi står inför en ny elektrifieringsvåg med ökad elanvändning i industrin, elektrifieringen av transportsektorn och etablering av ny elintensiv industri som datacenter, batteritillverkning, med mera. Olika prognoser har det senaste året förutspått en elanvänd­ning på runt 200-300 TWh år 2045 och bland annat Energiföretagen har skrivit upp sina prognoser över hur elbehovet kan komma att utvecklas. Vi på Power Circle tror dock att vi behöver tänka ännu större. Bara LKAB säger sig behöva 55 TWh till sin produktion av fossilfritt stål. Tillsammans med Svensk Vind, Vätgas Sverige och Svensk Solenergi skrev vi en debattartikel i våras där vi målade upp ett scenario med ett elbehov upp mot 500 TWh år 2050.

Vad behöver ytterligare göras för att undvika effekt­brister och energibrist i systemet?
– Potentialen för flexibilitet är stor och det är många resurser som kan bidra – det finns exempelvis redan elbilar och värmepumpar samt kommersiella fastig­heter som hjälper till att stötta elnätet. Vi på Power Circle tror att vi 2030 har cirka 2,5 miljoner laddbara bilar i Sverige, som tillsammans rent teoretiskt skulle kunna bidra med flexibilitet på cirka 30 GW, vilket är lika mycket som Sveriges totala effektbehov vid den tidpunkten. För att frigöra flexibiliteten behöver vi dock skapa incitament genom nya typer av nättariffer och lokala flexibilitetsmarknader. Vi har ett antal olika demonstrationer som pågår i Sverige för att testa och utveckla flexibiltetsmarknader inom projekten Sthlmflex och Coordinet. Vi skulle även behöva se att fler elnätsbolag testar olika typer av nättariffer som främjar flexibilitet hos kunder.

– Dessutom behöver vi digitalisera elnäten i större grad, för att elnätsbolagen ska få bättre insikt i när och var flexibiliteten behöver aktiveras. Hittills har flexibilitet diskuterats mycket när det gäller mindre konsumenter med elbilar, värmepumpar och kommersiella fastigheter med värme, kyla och ventilation. Vi tror dock att industrin kommer få en otroligt viktig roll att spela som flexibilitetsresurs, bland annat genom produktion av vätgas.

Hur ska vi hantera den ökade efterfrågan på el och samtidigt nå klimatmålen 2050?
– Frågan är lite bakvänt ställd. Elektrifieringen är nämligen något av det viktigaste vi har FÖR ATT nå klimat­målen. Genom elektrifiering av transport­sektorn frikopplar vi den från behovet av fossila bränslen. Eldrivna transporter är en särskilt bra idé i Sverige som redan har en elmix med otroligt lågt CO2-avtryck, även om det är dit övriga länder i världen också kommer att nå på sikt genom utbyggnad av förnybar el. För sjöfart och flyg kommer elektrobränslen, bränslen som produceras med grön el, vara viktiga.

– Även elektrifieringen av industrin görs för att sänka koldioxidutsläppen, med Hybrit som främsta exempel där kol byts ut mot grön vätgas i produktionen av stål.

Batteriproduktion som byggs upp i Sverige är också viktig för det globala klimatavtrycket. I Sverige har vi möjlighet att bygga batterier med ett väldigt lågt CO2-avtryck på grund av vår i stort sett förnybara elmix, som vi sen kan exportera till resten av världen.

Kan energieffektivisering vara ett sätt att frigöra el?
– Absolut. Energieffektivisering är ofta en lågt häng­ande frukt och viktig att ha med i åtanke. Samtidigt som vi behöver fokusera på elektrifieringsmöjligheter, gäller det självklart att ju mindre vi konsumerar av vad som helst desto mindre belastar vi vår planet. 

 Vilken är den största utmaningen inom el i framtidens samhälle?
– Effektutmaningen skulle jag säga är den största utmaningen, alltså att ha tillräckligt mycket el på rätt plats vid rätt tidpunkt. Därför blir lagring så otroligt viktigt i ett system med hög elkonsumtion och stor andel vind- och solkraft. Här kommer olika typer av lagring vara viktiga för olika tidshorisonter: batterier, vätgas, pumpkraft och andra tekniker. Viss lagring lämpar sig bäst för lagringsbehov inom ett eller ett par dygn, medan andra är bättre för lagring mellan säsonger.

Vilka områden behöver det investeras mer i för att hitta framtidens elsystem?
– Viktigt nu är att genom reglering och marknads­utformning få till ekonomiska incitament för flexibili­tet. I samband med detta behöver det investeras i utveckling av affärsmodeller och system som stödjer detta, och inte minst i digitaliseringen av elnäten. 

– Dessutom behövs självklart investeringar i laddinfrastruktur och eldrivna fordon, där stora logistikföretag och transportörer har en stor roll att spela i att investera i eldrivna tunga fordon, samt elektrifieringen av industrin. Och till sist investeringar i faktisk utbyggnad av elnäten, i vind- och i solkraft.

 Vilka faktorer ser du bromsar utvecklingen i dag?
– Reglering och marknadsutformning bromsar utvecklingen. Även kunskap – både hos konsumenter och företag som ska ställa om. Det kan handla om kunskap kring varför det är viktigt att investera redan nu i smarta laddlösningar, hur lönsamheten för en eldriven lastbil kan se ut eller på vilket sätt en verksamhet kan vara flexibel. Kulturen i branschen är i viss mån också en stoppkloss. Elnätsbolagen blir en nyckelspelare i framtidens elsystem och de måste våga testa nytt för att bli den möjliggörare de behöver vara framåt.

Vilken är den största myten när det gäller el­försörjning?
– Att vi har brist på el. Det stämmer inte. Vi är varje år nettoexportörer av grön el till övriga Europa och den största delen av den el vi importerar kommer från Norge som har nära 100 % vattenkraft i sin elmix. Jag tror att missuppfattningen kommer från att media skriver om elbrist, när de egentligen syftar på effektbrist.

POWER CIRCLE Power Circle är elkraftbranschens intresseorganisation, en sammanslutning för framtidsfrågor. Verksamheten tar stöd i det övergripande uppdraget från partnerföretagen att synliggöra elens roll som möjliggörare för en hållbar samhällsutveckling. Med ett brett nätverk, och i nära samverkan med partnerföretagen, möjliggör Power Circle dialog och utbyte, utveckling och demonstration samt påverkan genom goda exempel och praktisk erfarenhet.

Text: Sara Schröder