Foto: Vattenfall Eldistribution
Alfrida, som slog till i början av januari, var en av de kraftigaste stormarna i Sverige på senare år. Hårdast drabbat blev Upplandskusten, Roslagen och Stockholms skärgård. Volt-redaktionen fick möjlighet att intervjua Jan-Åke Rosenqvist, teknisk specialist på Vattenfall Eldistribution AB, om Alfridas omfattning, om återuppbyggnaden av elnätet, samt lärdomar man dragit inför framtiden.
Berätta om din roll.
– Till vardags består mitt arbete som teknisk specialist av att jobba med anläggningars utformning, för att vi ska kunna erbjuda våra kunder avbrottsfri elförsörjning. Det innebär bland annat att se till att vi har bra kvalitet på de entreprenader vi upphandlar och den materiel vi använder, hitta nya lösningar i vårt arbetssätt och hur vi kan utveckla och förbättra elnätet. Förutom stöttning internt är jag även med och arbetar i Energiföretagens EBR-kommité och samarbetar med andra aktörer i branschen.
– Efter Alfrida fick många av oss på Vattenfall Eldistribution lämna vad vi hade för handen och gå in i en annan roll. Jag åkte upp till Norrtälje för att där på plats fungera som mediakontakt och informera. Givetvis var det ett mycket stort behov av information då många drabbades av elavbrott.
Beskriv stormen Alfridas omfattning.
– Tittar man på förödelsen och träden som föll så var det ungefär samma nivå som den beryktade stormen Gudrun. Geografiskt var dock området mindre, men vindstyrkorna var mycket höga med en medelvind på cirka 30 m/sek och som mest 38 m/sek i byarna. Det som var speciellt var att det var nordlig vind. Träden står emot sydvästlig vind bättre och nu var det en stor mängd storvuxen gran och tall som helt enkelt inte stod emot de kraftiga vindarna utan slog sönder stolpar och stationer. Totalt blåste det ned cirka 500 000 m³ skog i Uppsala och Stockholms län. I området är det också mer lågspänningsledningar i luft än normalt då det är bergig terräng och dessutom mycket sommarstugor med enskilda avlopp. Med kommunalt avlopp passar man oftast på att gräva ned kabel istället. Ungefär 100 000 kunder totalt drabbades, varav våra var 65 000, de allra flesta i Roslagen och Norrtäljeområdet.
Hur började återuppbyggnadsarbetet av elnätet?
– Vi förstod snabbt att de skulle bli omfattande skador och redan kl 23.00 den 1 januari startades vår storstörningsorganisation, där Vattenfall Eldistribution samarbetar med Vattenfall Services (entreprenör) och Vattenfall Kundservice (felanmälan och information). Storstörningsorganisationen har som syfte att omgående och effektivt hantera och avhjälpa omfattande driftstörningar på elnätet där ordinarie resurser för felavhjälpning är otillräckliga.
– Återuppbyggnaden går ut på att först få igång information till kunderna, bygga upp mellanspänning och sen lågspänning. Vindstyrkorna var dock så höga att reparationsarbetet inte kunde påbörjas direkt. När vinden bedarrat något såg vi till att ha helikoptrar i luften så snabbt som möjligt, för att kunna rapportera kring ledningar och skador.
– Totalt var 90 skogshuggare tidigt ute och ett antal skogsmaskiner körde ledningsgator. Allt för att få fri lejd att kunna reparera nätet. Som mest var cirka 500 personer i form av montörer, skogshuggare, linjemaskiner, skördare, helikoptrar, bandvagnar m.m. ute och jobbade med elnätet samtidigt i fält. Helikoptrar användes bland annat för att transportera ut folk till öar och för att såga av och lyfta bort träd från ledningsgatan. Vidare så sprängdes träd bort, om de låg på varandra eller låg så bra till att de kunde sprängas. För att spara tid och kraft inventerade arbetslagen med hjälp av drönare för att kunna göra bedömning av skadorna och ha underlag för att kunna rekvirera materiel.
– Det var personal och maskiner från hela Sverige på plats och jobbade som underentreprenörer till Vattenfall Services. Det gällde att dra samman de resurser som fanns tillgängliga. Tur i oturen var att det var ett begränsat område samt att det i januari är lite lågsäsong i branschen. Totalt 110 olika företag fanns representerade som underentreprenörer i samband med störningen.
Berätta om materielförsörjningen.
– Vi tömde våra storstörningsförråd, som hanteras av Elektroskandia och även konkurrenters förråd. Flera andra nätägare och grossister hjälpte till med materiel. För att ge en liten fingervisning om omfattningen av skadorna kan nämnas att vi i samband med reparationsarbetet ersatt över 1300 stolpar. De flesta stolpar är stagade och det fanns inte tillräckligt med stag att få tag på. Vi fick därför låta tillverka stag lokalt i Norrtälje.
Hur fungerade det att samtidigt ha så många personer som jobbade i fält?
– Förutom de entreprenörer som arbetade ute i fält med elnätet hade vi även personal i de kundcenter vi upprättat i Norrtälje och Östhammar. Hit kunde de kunder som drabbats av stormen vända sig för att få information och en kopp kaffe. Dessutom hade vi personal som ordnade med mat, hotell och alla övriga nödvändiga backofficefunktioner.
– Allt arbete organiserades från Vattenfall Services kontor i Norrtälje. Härifrån utgick personalen, hämtade kartor och fick med sig mat för dagen. Alla som jobbade i fält fick varje dag med sig ett paket lunch och middag. Det här hanterades av ICA Flygfyren i Norrtälje, som varje dag körde ut 700 måltider. Totalt gick det under återuppbyggnaden åt cirka 8 500 matlådor, 1 ton frukt, 40 000 flaskor läsk och vatten och 30 kg godis per dag. Dessutom betalade vi cirka 5 000 hotellnätter fördelade på 10 hotell.
– Det var stort fokus på säkerhet i återuppbyggnadsarbetet. Därför hade vi bland annat sms-tjänster med återrapportering. Detta för att undvika att någon till exempel blev kvar ute efter att ha kört fast med bilen eller skadats. Vi såg också till att alla fick den vila som krävdes.
Vad är status kring återställningsarbetet just nu?
– Sista kunden fick strömmen tillbaka den 24:e januari, nu bygger vi upp delar av elnätet till ursprungligt skick, men förbättrar även ledningssträckor genom att gräva ned och isolera luftledningar.
Vilka lärdomar kan ni dra av arbetet efter Alfrida?
– Lärdomarna efter stormarna Gudrun och Per tillsammans med myndigheternas införande av funktionskrav har inneburit ett accelererat arbete med att vädersäkra ledningsnäten bland nätbolagen. Detta har inneburit en utveckling av byggsätt för att i högre utsträckning klara av extrema vädersituationer. Metoder som är än mer kostnads- och tidseffektiva för att förlägga ledningar i mark har tagits fram och nätbolagen har i takt med att dessa metoder förändrat sina byggsätt. Metoder som plöjning av kabel i svår miljö och på senare tid förläggning av kabel i slang är exempel på nya metoder som gör det möjligt att förlägga ledningar i mark på ställen som tidigare inte var aktuella för annat än luftledning. I dag är utgångspunkten att bygga med kabel i mark, men fortsatt kommer det finnas ställen i nätet där den bästa lösning är ombyggnation med isolerad lina.
– Stormen Alfrida var en väckarklocka för branschen att nätet är mer sårbart än vi trott. Vi tittar hela tiden på att utveckla och göra elnätet så robust som möjligt och försöker bygga elnät i mark så mycket det går. De senaste 15 åren har vi byggt om från luftledning till markförlagd kabel cirka 200 mil per år i hela Sverige. Men vi har många mil kvar. En utmaning med miljöer som i skärgården är att det är mycket bergig terräng och därför mer praktiskt att bygga i luft. I kommande projekt som vi planerar är målsättningen att få mer robusta utförande och att merparten av nätet ska bli markförlagt.
– Ett markförlagt elnät är säkrare men mer komplicerat, främst när det gäller felsökning. Det finns dock en hel del automationstänkande i nya nät, där vi kan få felindikationer till vårt driftstödssystem vilket avlastar operatören i driftcentralen. Det spar tid och man kan lokalisera felet mer exakt. Men det är väldigt många ledningsnät det ska appliceras på så det tar tid att införa denna nya teknik.
Stormen Alfrida i siffror
– 1 januari 2019
– 30 m/sek medelvind och 38,5 i byarna
– 500 000 m³ skog i Uppsala och Stockholms län blåste ned
– 100 000 kunder drabbades av elavbrott
– 500 personer och maskiner arbetade med återuppbyggnaden ute i fält
– 8 500 matlådor, 1 ton frukt, 40 000 flaskor läsk och vatten samt 30 kg godis per dag gick åt till de som arbetade med återuppbyggnaden
– 1 300 stolpar har ersatts
– Sista kunden fick strömmen tillbaka den 24:e januari
Foto t.hö.: Vattenfall Eldistribution