Flera utmaningar när byggmaterialindustrin ställer om mot en grönare bransch
Företagen inom byggmaterialindustrin investerar stort i innovation och teknikutveckling i strävan att minska klimatpåverkan från sina produkter och därmed den byggda miljön. Utmaningar som höga energipriser och alltför långa tillståndsprocesser försvårar dock för utvecklingen. ”För att företagen inom byggmaterialindustrin fullt ut ska kunna bidra till den gröna omställningen krävs att förutsättningarna finns”, konstaterar Anna Rydberg Ågren, vd för organisationen Byggmaterialindustrierna.
Vilka är byggmaterialindustrierna?
– Vi är en paraplyorganisation som samlar företag och branschorganisationer som tillverkar och arbetar med byggmaterial.
Vilka är era hjärtefrågor?
– Vi driver frågor som är av gemensamt intresse för våra medlemmar. En av våra viktigaste frågor är hållbarhet, där digitalisering är en stor möjliggörare.
På vilket sätt arbetar ni med frågorna?
– Bland annat genom att svara på remisser och ta fram vår gemensamma hållning i centrala frågor. Vi deltar också i branschens arbete med att möta upp det ökade ansvaret som kommer att läggas på branschen i samband med Möjligheternas Byggregler inom ramen för Samhällsbyggandets Regelforum, och i implementeringsgruppen för ”Bygg- och anläggningssektorns färdplan för fossilfri konkurrenskraft”. Byggreglerna – Regelforum.
– Kraven på miljöinformation om produkter och material ökar ständigt. Byggbranschen har sedan länge jobbat med så kallade byggvarudeklarationer, för att vi ska veta vad det är vi bygger in i våra byggnader och som underlag för miljöbedömning. Detta är något som vi arbetar mycket med och tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet äger vi systemet för elektroniska byggvarudeklarationer, eBVD-systemet, som vi nu håller på att vidareutveckla. Vi deltar också i diverse branschsamarbeten för att få till en effektiv digital delning av produkt- och miljöinformation.
Vilka utmaningar brottas era medlemmar med i dag?
– Alla vill bidra till den gröna omställningen. Dock så är förutsättningarna i vissa avseenden inte optimala. De största hindren för den gröna omställningen är utan tvekan långdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser och tillgången på fossilfri energi till konkurrensmässiga priser. Att våra regelverk är uppbyggda kring en linjär ekonomi är en annan utmaning när vi nu ska gå över till en cirkulär ekonomi.
Vilka utmaningar har medlemsföretagen kopplat till situationen i samhället i dag med inflation och logistikproblem?
– Leveransproblem och ökade kostnader skapar självklart utmaningar för hela branschen. Ökade kostnader för energi och insatsvaror gör att produktionskostnaderna ökar, och det är i många fall svårt att ta ut ökningarna mot kund. Våra medlemmar märker av ett tapp framför allt när det gäller konsumentmarknaden, men väntar på att efterfrågan kommer att minska från Q1 2023 även för det kommersiella bostadsbyggandet.
– Samtidigt är efterfrågan på vissa produkter som bidrar till energieffektivisering, såsom värmepumpar, isolering med mera, samt på lokal energiproduktion, som solceller, fortsatt hög.
Vilka förändringar ser ni krävs från politiskt håll för att underlätta den gröna omställningen?
– Bland företagen finns en stark vilja att ställa om men eftersom det i många fall handlar om stora investeringar är det helt avgörande att det finns förutsägbarhet och långsiktighet från politikens sida. Cementas planerade satsning på CCS är ett jättebra exempel på detta, då det givetvis inte går att investera i en ny teknik om man inte har långsiktiga förutsättningar att bedriva sin verksamhet.
– Kort sagt behövs det en bättre förutsägbarhet när det kommer till tillståndsprocesser. Det finns exempel där svenska marknaden har valts bort på grund av långa och komplicerade tillståndsprocesser, vilket ju är djupt olyckligt. Vi behöver ha ett företagsklimat där investerare väljer Sverige, hela vår välfärd bygger på det.
– När det gäller tillståndsfrågan så har Miljöprövningsutredningen nyligen överlämnat sitt slutbetänkande med 30 förbättringsförslag, där bland annat ett stärkt samråd lyfts fram som en viktig komponent. Det återstår att se vilken effekt deras förslag får.
– När det kommer till energifrågan så behövs det blocköverskridande överenskommelser som skapar stabila förutsättningar för fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser.
– Men även om utmaningarna är många så händer det mycket bland företagen inom byggmaterialindustrin. På vår hemsida finns inte mindre än 104 byggmaterialinnovationer listade, som alla bidrar till något av de globala målen.
Vilka utmaningar ser du runt hörnet?
– Vi behöver bli mycket bättre på att använda de resurser vi redan har tagit i anspråk. Materialåtervinning är något som tillämpas redan idag inom flera materialsegment – här handlar utmaningarna framför allt om att få tillbaka tillräckligt mycket material, samt i vissa fall också om hur det har hanterats. Men för att få till återbruk i stor skala kommer det att krävas nya eller förändrade affärsmodeller, till exempel genom att leverantörsledet tar tillbaka produkter och byggdelar som monteras ner för att fixa till och sälja eller hyra ut på nytt. När det gäller återbruk är det också viktigt att inte tappa bort funktion och prestanda: när funktionen blir sekundär är risken för suboptimering ur ett livscykelperspektiv stor.
Om du blickar framåt, var hoppas du ni är om 10 år?
– Om tio år hoppas jag att Byggmaterialindustrierna har betydligt fler medlemmar än idag. Jag hoppas också att Cementa då opererar på ett nytt, långsiktigt tillstånd och har kunnat investera i sin planerade CCS-anläggning. Jag hoppas också att vi har ett energisystem som gör att vi har såväl fossilfri el som fossilfria bränslen till konkurrenskraftiga priser, vilket är en förutsättning för den gröna omställningen inom industrin. Och så hoppas jag att en god inomhusmiljö värderas högre än vad som är fallet i dag. Nyligen remitterade SGBC en ny version av Miljöbyggnad, i vilken de tagit bort kraven avseende ventilation. Detta anser vi är mycket olyckligt med tanke på att vi spenderar 90 procent av vår tid inomhus, och med tanke på nuvarande och eventuella framtida pandemier.
BYGGMATERIALINDUSTRIERNA
Byggmaterialindustrierna är en paraplyorganisation vars främsta uppgift är att samordna, stärka och verka för de frågor som är gemensamma för hela byggmaterialindustrin. Bland medlemmarna återfinns både direktanslutna företag och branschorganisationer som tillverkar och arbetar med byggmaterial. Byggmaterialbranschen i Sverige omsätter omkring 170 miljarder SEK och sysselsätter drygt 50 000 personer.